Lilla Lovis.....

Vi längtar efter vår lilla röda tjej som snart kommer hem till oss.

En stor ljusglimt i tillvaron efter alla ledsamheter som varit här. Vi är lite oense om vad vi ska kalla henne men jag kallar henne redan Lovis och sedan så får vi se hur det blir när vi får se underverket

 i verkligheten och det blir snart.

Än så länge så får vi njuta av att titta på henne på bild, men det är inte fy skam det heller.

Hon ser riktigt bra ut. Eller hur?

Barnbarnet

När det var som värst här hemma med allt så får jag ett sms från Nellwood's kennel som har barnbarnen till min avlidna Kickan,  vår egen uppfödde Gramse är pappa och erbjuder mig en av de två valpar som hon hade tänkt behålla själva. Vi tackade ja direkt.

Så i juni månad så flyttar denna lilla tös hem till oss i Nyhammar.

Tack snälla Annika för att du frågade om vi ville ha henne!

För vi behövde verkligen få något positivt innan vi grävt ner oss totalt här hemma.

Kickan har lämnat oss

Vi har inte haft orken att skriva något här i bloggen på länge för vi har kämpat med vår Kickan som fick en allvarlig hudsjukdom som tyvärr inte går att bota. Allt började med en öroninflammation i december där även hennes sjukdom centrerade sig. Fast på slutet var hon så gott som pälslös på vissa ställen av kroppen och hade som små varbölder i huden. Vi har gjort allt vi kunnat och haft "klipp"kort vi veterinrären de senaste månaderna och kollat upp allt som man kan kolla upp. Igår fick hon somna i från sina smärtor och lidande.

Kvar är nu bara vårt lidande att man inte kan bota eller medicinera bort den här sjukdomen så vi hade fått haft henne kvar ett långt tag till.

Kickan hann precis bli 4 år. Hon har en väldigt speciell plats i mitt hjärta.