Hanne har gått över regnbågsbron....

Ni som följer min blogg funderar säkerligen vad som hänt hos oss. Jag kan knappt förstå och förklara själv vad vad som hänt. Det är helt oförklarigt och jag förstår ingenting. Hanne rasade ihop 100 meter från vårt hem på torsdag kväll när min flicka Louise skulle gå en promenad med hundarna på kvällen. Hon ringde och sa att vi måste hämta Hanne med bilen för hon sa att hon trodde det var allvarligt. Min sambo kastade sig i bilen och då låg hon okontaktbar i diket men andades fortfarande lite. På 3 minuter var de tillbaka på vår gård och jag ringde veterinär samtidigt som Marcus började göra hjärt- och lungräddning på henne. Vi försökte kyla ner henne men hon var inte varm eller överansträngd på något vis. Alla upplivningsförsök och med veterinären i telefon så dog hon i Marcus famn. Hon var säkerligen borta redan vid vägkanten. Min flicka var förtvivlad och tyckte att det var hennes fel vilket det naturligtvis inte var. Så torsdagkväll efter att hon somnat in satt Marcus med henne länge ute med en filt över sig och Hanne och han tände ett ljus för henne. Det som hänt här händer inte ofta hos någon ras. Under upplivningsförsöket började det rinna en vätska ur hennes nos och då sa veterinären att det med säkerhet är någon form av hjärtfel. Fredagmorgon var jag till veterinären och lämnade in kroppen. Hanne själv, har gått över regnbågsbron där hon med säkerhet redan hittat våra andra chowar och där de väntar på oss tills den dagen det är dags för oss att lämna jorden. Livet är orättvist på många vis. Kanske får man en förklaring någon gång men just nu förstår jag ingenting. En ung(hon skulle bli 2 år nästa månad) hund som aldrig besökt en veterinär för något. Det har aldrig varit ett fel på den här hunden. Jag kan förstå att han där upp tar en sådan underbar chowe som Hanne var ifrån oss men vi hade gärna sett att vi fått låna kvar henne på jorden ett tag till. Det är fruktansvärt det som hänt och allt runt omkring. Vi saknar henne oerhört och det är fruktansvärt tomt hos oss utan vår lilla Hanne.........