Vi ville verkligen ha en vit jul och jag kan säga att ber man om lite så fick vi all snö på några dagar. Den lilla renen med lampor som jag köpte såg löjlig ut när han först stod där på gräset men nu är halva renen under snön.
Det blev mycket snö och grusvägen in till oss som är 1 kilometer ungefär är inte den vägen som är plogad mest i den här byn. Tur att man har en 4-hjulsdriven bil så man tar sig fram. Här är det skotern som är det bästa att ta sig fram med just nu.
Vi vaknade i dag till minus 22 grader och det ska tydligen hålla i sig, så kallt fick vi också. Inte ens hundarna vill vara ute några långa stunder, bara Cilla i så fall men hon får inte för oss. Corina ligger gärna under fleecepläden i soffan när hon varit ute. Hon tycker inte om när det är så här kallt men älskar snön. Dylan struntar i vilket. Han är inte känslig för något. Jag pulsade snö igår med Corina och Dylan så det nästan smakade blod i munnen på mig. Corina och Dylan sprang som rådjur genom snön men det gjorde inte jag. Häromdagen hade vi 2 bordercollie på besök, den ena av dem har bott hos oss förut så då fick Dylan springa med de brudarna genom snön. Jag är imponerad av att han är så snabb och så smidig. Dylan hängde på dem rättså bra för vi har djup snö på åkern och i skogen där vi tränar för fullt så träning det får han och det behöver han för Dylan är väldigt aktiv och full av energi.
Sedan har vi livsnjutaren nummer ett. Rambo bryr sig inte alls om det är någon annan som ligger eller sitter i soffan utan han trycker sig fram dit han vill och där ligger han. Corina bredvid under filten.
Häromdagen skulle jag sova middag och då klev han upp och låg på mig säkert en timme så jag var alldeles stel i både nacke och rygg. Trodde att han bara skulle ligga där en liten stund men han snarkade och mådde så bra där han låg med huvudet på min kind. Kanske ska man inte ha djuren i soffan och sängen men här har det blivit så och det är ju faktiskt mysigt när de kommer upp till en och vill kramas en stund.