Myskungen!

Dian Shan Never Quit "Rambo" är min närmsta gullegris. Han bryr sig inte alls om att jaga rådjur med Kickan och Corina så länge inte jag också springer i väg. Han väljer hellre att alltid vara nära mig och stå vid min sida vad som än händer så när flickorna drar på turne så står vi stilla bredvid varandra och bara iaktar dem. Det här är äkta kärlek..... Matte+ Rambo!

Dian Shan Quiet Black Pearl!

Här är vår svarta, lilla Priscilla som är så glad och positiv och alltid dansar på bakbenen och hoppar hellre på mig och leker, än att stå fint för några bilder. Vår lilla stjärna har tränat utställning i dag och det har gått riktigt bra så fort hon förstod att det blir ingen godis om man inte ens försöker. För hon är alltid sugen på godis. Tur att det går att muta.......

Tight In Blue Jeans of the Royal Club!

Den här lilla herren är riktig buse.

I dag när jag höll på med att göra i ordning maten åt de andra så står han på bakbenen med framtassarna på köksbordet och äter på osten som finns där. Det är ingen ordning alls här *ler* men vi har kul i alla fall.

Vi har också tränat utställning i dag för att ladda upp för Ludvika utställningen som är den 28 mars i ABB-Hallen. Hoppas det blir många goa chowevalpar!

Ny frisyr på Commitment's uppfödare!

Åkte till frissan i dag för att klippa av mig mitt blonda slitna hår och sätta i lite nya ljusa slingor. Kände mig som en gammal avdankad hårdrockare men det blev inte som jag tänkt mig riktigt, men vad skönt det är att fått en lättskött, fräsch frisyr. Lite ovant att vara kortklippt vid öronen och färgen... Är det koppar eller är det selfred som på chowarna??? Så i stället blev det kopparfärgat med någon ljus slinga i stället för den gamla vanliga blekta frisyren som ändå hamnar i en hästsvans på ryggen och som jag haft likadant i alla år sedan jag gick på högstadiet......

Mail från Commitment's Hugo Boss!

Lille Hugo är inte lika smidig, snabb och graciös som sina vänner. Han är alltid lite på efterkälken, men han är andå alltid med.

Han är som den där killen i skolan som alla vill ha som polare eftersom man kan använda honom till så mycket och som blir glad bara han får vara med.

Som här på bilden; de andra vill hoppa bock men har ingen att tillgå, Hugo vill gärna vara med men orkar inte hoppa.

Vad gör man; jo Hugo är bock och de andra hoppar. Fast lite läskigt verkar han tycka att det är.

Commitment's Calvin Klein "Leo"!

Leo har varit på sin andra utställning i Söderhamn igår och blev BIR i sin klass med HP och slutade som BIG-5. Jätte kul. Leos handler var "lill"matte Sanna. Så här skrev Carina igår till mig: "Naturligtvis firade Leo sina framgångar i utställningsringen med att sitta på kökssoffan och äta pizza. Det har han även denna gång förtjänat. Han är ju så lämplig att ha med sig. Tålmodigt väntat i flera timmar, utan att gnälla och pipa. Han är verkligen lätt att leva med, vår Leo." Kritik från utställningen: Rastypiskt huvud, bra hals, något lång ländrygg, bra svans, mycket bra benstomme och tassar. Rastypiska rörelser. 3 Rosetter till att sätta på väggen. Jätte mycket Grattis!

Det snöar och det snöar......

Helgen har varit lugn och skön med en avstickare upp till min gamla mormor som fyllde 82 år fredags, så efter jobbet var jag dit och drack några glas vin och käkade smörgåstårta med henne.

I lördags fick vi besök av Helen och Kalle från Kringelmyras kennel som var här och kollade in min chowar och Rambo blev väl överförtjust i Helen, som i alla tjejer hans träffar. Rambo älskar alla tjejer oavsett om det är hund eller människa.

Det har också varit Rally i skogarna här i helgen så det har varit en jäkla trafik. Skogmulle som man är så blir man alldeles förvånad när man ser så många bilar på en och samma gång här ute i skogen. Snön vräker ner, verkar som det aldrig vill sluta. Det har säkert kommit över en decimeter igen. Undrar om det någonsin kommer att bli vår, känns det som. Det är bara att ut och skotta så man åtminstone kommer in på gården.

Det är hundutställning i Norberg i dag och många av mina kollegor är där och ställer och visar upp sina små valpar. Vi kunde tyvärr inte vara med för mina små har inte åldern inne. Vi satsar på Ludvika utställningen i slutet på mars med dem i stället och med tanke på vädret så är jag glad att jag inte satt mig i en bil och åkt någonstans i dag.

"Min" Leo (Commitment's Calvin Klein) är på utställning i dag han också, väntar med spänning på att de ska ringa och berätta hur det gått för dem. Kanske blir det pizza för honom i kväll om det går bra.

På kortet är det Leo och "lill"matte Sanna. Sanna är en oerhört engagerad tjej som har lärt Leo agility och annat och hundar är ett av hennes största intressen. I skrivande stund så har Carina (Leos matte) precis ringt och berättat att Leo har blivit BIR och fått HP, så vi väntar med spänning på mer information.........

C. Hugo Boss!

Hugo har varit till veterinären och fått sin rabiesspruta. Då passade de på att väga honom samtidigt och vikten på den här herren i dag är 32 kilo. De har även bokat tid för HD/AD röngten som kommer att ske under marsmånad.

Hoppas verkligen att allt går så bra med röngten som det bara kan.

Hugo är i alla fall en riktig goding, här tillsammans med sina dagiskompisar.

Hos veterinären med juniorerna!

Det blev precis som jag förstod att det skulle bli. Innan vi åkte till veterinären så borstade jag och klippte klorna på de små. Under tiden jag klipper Dylans klor så står Priscilla på bakbenen och slickar och tuggar i mitt i hår. Vips, så har hon ätit upp ett av mina örhängen. Det kommer säkerligen ut så småningom men jag tänker inte leta reda på det. Vägen in till Ludvika(ca.3 mil) så ylar Dylan nästan hela vägen. När vi kommer ur bilen så tror Dylan att han är en rottweiler och skäller på varenda människa vi möter medan Priscilla springer runt-runt. Undrar om det märks att vi bor på landet? Sedan ska vi in hos veterinären och då vägrar Priscilla gå in, så henne fick jag lyfta in henne och väl inne i det avlånga väntrummet så fortsätter Dylan att skälla på allt och det blir alltid en väldigt uppståndelse med chowchowvalpar för folk, men de är ju så fantastiskt söta så det finns inte och 2 stycken på samma gång. När det är vår tur så börjar veterinären med Priscilla och då upptäcker Dylan en katt i smide på väggen som han sitter och stirrar och morrar på nästan hela tiden vi var där inne. Det lustiga är att Rambo är likadan med den där "katten". När jag lyfte upp Priscilla på bordet så var väl Dylan och sprang runt benen så jag lyckades väl trampa honom på tassen också. Ingen skada skedd men i alla fall. Hur som helst så gick allt bra med juniorerna och de skötte sig så bra de bara kunde, men det blir mer träning på stan för det behöver dem. Bilden är på Priscilla och hennes bror Matai som också är en riktig skönhet....

Dylan & Priscilla

I dag ska vi till veterinären och få vaccination till båda valparna. Jag ser framför mig hur det kommer att bli. Väntrummet hos veterinären är inte stort, bara avlångt och sedan ska man ha dessa två därinne. Vilket drag det kommer att bli. Dessa två är väldigt livliga och tillsammans är de ännu livligare. Nu är de inne i en period där båda har kommit på att skor är bättre än tuggben. Förut ställde vi skorna på skohyllan och då brydde de sig inte men nu hämtar de ner dem på golvet och försöker slita dem i stycken. Vedkorgen har också fått ett konstigt utseende för den har de också kommit på att den är mycket roligare än sina leksaker och ben. Jag har en flätad vedkorg och den har börjat få "lite" lufthål i sig av någon konstig anledning. hmm... Undrar vilka?? Hur som helst är de helt underbara och jag är jätte nöjd med dem....

Mitt händelserika chowliv!

I dag så fyller jag 37 år ung. Jag har haft rasen i 19 år-detta år och varit med om hel del med denna ras. Både positivt och negativt. Det negativa är de sjukdomar som finns hos rasen som jag fått uppleva, men det ser jag tillbaka på och tänker att det var något jag skulle lära mig av det och jag har lärt mig massor. Nu står jag äntligen här och har fött upp min egen valpkull förra året och har allt i dag precis som jag ville ha det i drömmarna och som jag aldrig trodde att jag skulle nå fram till. Nu är jag här och jag kan säga att under årens lopp så har jag fått många skratt och en riktig vänskap med chowarna som styr hela mitt liv i dag. Även en vänskap med många trevliga människor som delar samma intresse. Jag lever för dessa underbara,lurviga varelser och tycker att livet är fantastiskt och att allt som har med rasen att göra är spännande och intressant. Det är något nytt hela tiden. Det har blivit några importer genom åren, 3 chowar från kennel Fun-Hai's i Sverige, många nya vänskaper utanför landet, många nya vänskaper inom landet, många utställningar, många timmar i telefonen och framför datorn-allt om/för chowen. Jag glömmer aldrig när jag var hem till kennel Fun-Hai's och det var där jag såg och köpte min första chow. Det var de absolut sötaste valpar jag sett i hela mitt liv. De var 5 röda hanar i den kullen och som kom dragandes med en mopp över golvet. Jag skulle välja en..... Helt omöjligt.. Jag tog den som kom fram till mig först och det var Fun-Hai's Danilo"Nilo". Där började mitt chowliv, den 15 december-1990. Detta är 19 år sedan snart i slutet på året. Tiden går när man har kul, alldeles för fort många gånger. I år blir det mycket spännande som händer, med planeringar för framtiden, röngten på "mina" grabbar, röngten på mina nya importer, utställningar.. Allt som har med chowchow att göra... Kanon kul! En gång chow-alltid chow! På bilden är det "Kickan"-Fun-Hai's Lucky Girl. En fin, fawnfärgad, långhårig tik som jag fick uppleva min egen uppfödda valpkull tillsammans med förra året. Kortet är taget i somras när hon ligger och myser i det som en gång var ett fint stenparti med fina växter......

Alla hjärtans dag....

Alla hjärtans dag tillbringade jag och några stycken till av mina uppfödarekollegor med att vara på ett årsmöte för chowchowklubben.

Vackert och trevligt ställe vid Bredsands Camping i Enköping. Där för övrigt vårt klubbmästerskap går av stapeln fram i vår.

Jag har inga kommentarer om mötet annat än att jag inte fick ut så mycket av det i dag. Jag är väl inte den som varit med och gått på så många möten heller, men ska börja engagera mig lite mer. Bara tiden räcker till.

Hur som helst så hoppas jag att allt blev till det bästa för vår underbara ras och att vi får en fungerade klubb. Det är det viktigaste.

För övrigt så har jag haft en trevlig helg med Annika-kennel Nellwood's som varit på besök och tittat på våra små juniorer och övriga chowar. Rambo + Annika = Kärlek.

Helgen går alldeles för fort när man har roligt och mycket att prata om. Innan jag skjutsade Annika till tåget var vi förbi hos kennel Kringelmyras och kollade in hennes chowar.

Kortet är taget i november-2008 när snön hade töat bort för ett kort tag. På kortet är det jag, Rambo och Kickan. Nu har vi mycket snö och ganska kallt. Blir säkert ca. -15 i natt.

Fredag den 13 februari-2009

Egentligen ska man väl inte våga gå utanför dörren i dag med tanke på att det är fredag och den 13:de dessutom, men här hemma har man inte tid för något skrock. Här rullar det på som vanligt med allt.

Efter min omtalade Danmarks-resa(när jag skulle hämta hem lilla Priscilla) som var allt annat än vad jag hade planerat så har jag fått upprättelse av Stena Line.

Som ni vet som kom inte den första båten som skulle gå 9:30 för den hade slagit in i kajen i Frederikshavn och sedan skulle nästa gå 13:30. Perfekt tänkte jag, för då blir jag inte så sen i alla fall..... De sänkte farten pga "att havet var vilt" och jag blev jätte försenad hem till Hanne och Kaj men jag fick i alla fall tillbaka 975 kronor av Stena Line. Så min Danmarks-resa över sundet fram och tillbaka kostade mig bara drygt 300 kronor.

Bra gjort av Stena Line i alla fall, men hade förstås hellre valt att ha mer tid hos Hanne & Kaj men det tar vi igen nästa gång i stället........

Nu ska jag plocka i ordning lite hemma här och sedan i väg och handla lite gott att äta för i kväll får vi besök från Norrland. Annika på Nellwood's kennel kommer och ska stanna här till på söndag. Ska verkligen bli supertrevligt. I morgon åker vi på chowchow-klubbens årsmöte i Enköping så där blir vi säkerligen hela dagen. Sedan kommer vi säkerligen att ta oss något glas vin och prata chowchow resten av kvällen.

Bilderna är på min Rosso som lämnade oss alldeles för tidigt för att gå över till andra sidan av regnbågsbron. Jag saknar honom mycket...........

Commitment's Jean Paul Gaultier "Diego"!

Bara så ni vet så snöar det i Piteå till Diegos förtjusning. Therese och Linus har fått skottat upp gångar runt staketet för annars skulle Diego snart klivit över. Snart är det 1-års dag för Diego och hans bröder. Therese kommer att röngta Diego för HD & AD under mars månad och vi håller tummarna hårt för ett bra resultat. Härliga bilder på en riktigt snögubbe!

Commitment's tonåringar!

Här har vi dem.. Commitment's tonåringar. Snön har vräkt ner i natt så det var inte att tänka på att ta sig fram genom skogen, så i dag tränade vi att gå en kort promenad i koppel efter vägen. Gå i koppel hör inte till favoritsysslorna för de här två. Priscilla står på bakbenen och stretar i mot och lägger sig gärna i en snödriva efter vägen så man får lyfta upp henne på vägen igen. Dylan är mer sansad och följer med bara, men går gärna med kopplet i munnen och tuggar på det. Korten är inte de bästa men man får i alla fall en uppfattning om hur de ser ut och hur mycket de faktiskt har växt under tiden de varit hos oss i Sverige. Vi är som sagt väldigt nöjda med dem båda. Två helt olika individer, svåra att jämföra med varandra men de är helt underbara. De har också lugnat ner sig och börjar förstå att man sover på nätterna, går ut och kissar och äter inte på inredningen..... Inte illa. Vi har fortfarande inte fått tid för vaccination hos veterinären, hoppas det kommer under nästa vecka. Jag hoppas och tror att jag hinner få stamtavlan på Dylan under februari så att vi kan anmäla oss på valputställningen i Ludvika. Det har liksom blivit tradition för oss här hemma. Alla våra chowar gör/har gjort sin utställningsdebut i Ludvika i slutet på mars varje år. Förra året slog vår Rambo till med att vinna över alla chowar, vann över spetsarna och slutade som Best In Show-Reserv(man kan säga 5:te bästa hund av ca. 200 olika valpar). Detta var fantastiskt roligt. Vilken känsla! Nu hoppas vi att dessa två ynglingar gör likadant på utställningarna. Annars är det Corina och Rambos utställningsår i år. Jag brukar bara ta med mig högst 2 av dem så man hinner kolla sig omkring och kunna ha kontroll på läget. Skulle jag ta med mig alla 5 så skulle jag inte hinna slappna av en sekund eller hinna se någonting av som händer. Halva nöjet är faktiskt att titta på andras chowar också......

Commitment's Hugo Boss!

Vi har fått lite nya kort på Hugo med hans vänner. Jag antar att det är hans dagis-kompisar. Allt är väl med hela familjen i Göteborg. En månad kvar, sedan är det dags för röngten. Ett år gamla är grabbarna i början mars. Herre gud vad tiden går! Var tar den vägen? I dag är det fredag och som vanligt så är det "Let's Dance" som gäller. Tycker de är fantastiskt duktiga som vågar ställa upp och inte har dansat förr.... Jag är avundsjuk, vill också vara med.... Min sambo har faktiskt tävlingsdansat i bugg så jag får i alla fall dansa benen av mig när vi är ute någonstans. Jag blir helt slut, har liksom inte det där tempot som han har...... Tur man gått någon buggkurs här och där innan jag träffade honom så man kan något steg i alla fall men kan man inte styra mig i dans så tar jag över direkt och styr, snurrar och gör precis som jag vill när jag tycker att det ska var så. Allt går hur som helst bra hemma här med valpar och större chowar och jag måste säga: att vad fin du är Hugo och du är så lik din mor......

Priscilla

Här flyter dagarna på med allt vad det innebär. På bilden är det lilla Priscilla som far fram i snön. Hon fullkomligt älskar snön och är aldrig stilla några längre stunder. En väldigt glad liten tös som står lika mycket på bakbenen som på alla fyra för att hon är så glad i allt och alla. För några dagar sedan hade vi besök av Sara med familj på Miata's kennel, ta en kik in på hennes blogg www.sara-cockrocks.blogspot.com och se bilder från besöket. Hon hade med sig sin lilla valp som alla våra 5 synade i sömmarna. Vi har också mycket snö och mer på väg ryktas det om, men bara -2 grader så det är väldigt behagligt och vackert ute. Saknar solen nu bara.......

Valparna!

Så här ser det ut efter hårda lekar och påhittiga upptåg en helt normal dag i det där huset.

Dylan-Helt utslagen.

Ska försöka ta lite nya kort på dem i dag så man åtminstone får en uppfattning om hur de ser ut. Det är så svårt att få en bra bild på en svart hund och som aldrig är stilla dessutom. Jag vill ha kort när de står fint i profil och sedan framifrån så man får med deras ansiktsuttryck. Nu får man vara glad om man lyckas få dem på en bild överhuvudtaget. Jag är i alla fall jätte nöjd med de små virvelvindarna. De har vuxit så mycket sedan de kom hem. Dylan väger i dag 13 kilo och Priscilla väger 1o kilo. De är glada, trevliga och framåt åt alla människor de träffar. Priscilla tror hon är värsta vakthunden inne då hon gärna vill tala om att det är någon utanför huset. För det mesta så är det ingen. Det är hon och Corina som står för vaktandet här. Nästa vecka ska vi till veterinären med de små så att de får sin andra vaccinationsspruta.

Alla har börjat fälla sin päls hemma här utom Rambo och valparna. Det är Rambo om någon som jag skulle vilja se fälla ur pälsen nu. Jag vet ju att han skulle bli så snygg med sin röda päls.

Vi samlar upp allt hundhår vi borstar av dem, sedan kommer det en dam och hämtar säcken med jämna mellanrum. Hon gör kläder av ullen. Tröjor, sockor mm.

Den som får "hund"tröjan behöver då inte frysa i alla fall.